KdF Seebad Prora

Gammalt? Ja

Övergivet? Ja, delvis

Förfallet? Ja, delvis




Läs bakgrund och historia nedan.

Eller gå direkt till de 118 bilderna.


Vad är 4,5 km långt, 6 våningar högt och gjort av stabil betong? Mitt ego? Nja... kanske inte. Däremot "KdF Seebad Prora", en gigantisk semesterby från det forna nazi-Tyskland.

Prora och Rügen

Knappt 4 timmars båtfärd från Trelleborg fanns en gång i tiden Järnridån - gränsen till det slutna östblocket. Den idylliska ön Rügen var militärt område i dåvarande Östtyskland med stora sovjetiska intressen. Idag är det återigen den bad- och kurortsö som den en gång var. Men minnen av det kalla krigets dagar finns... och det är inga små minnen heller. Faktiskt så finns i Prora den största fysiska påminnelsen om Tredje Riktes visioner om det storskaliga och klasslösa samhället.

Vi pratar om ett 4,5 km långt byggnadskomplex. 10000 lägenheter för 20000 personer som här skulle få en välförtjänt veckas semester. Det hela är ritat av arkitekten Clemens Klotz (1886-1969) i nära samarbete med Robert Ley (1890-1945), ledare för DAF (Deutsche Arbeitsfront). Från en central festplats sträcker sig i nordlig och sydlig riktning vardera fyra stycken 500 meter långa hus. Hela anläggningen är alltså nästan 5 km lång och placerad precis invid en av de finaste stränderna på Rügen.

Historia t.o.m. 1939

Hitler tar makten i februari 1933. Den 2/5 förbjuds fackliga organisationer, och samtliga dess medlemmar och egendom övertas av DAF. I november bildas KdF (Kraft durch Freude - Styrka genom Glädje) som en organisation inom DAF. KdF's uppgift är att ta hand om de tyska arbetarnas fritid. Seebad Prora var tänkt att fungera som en prototyp för ytterligare fyra liknande semesterkomplex. Dessutom hade KdF andra fritidsprojekt som t.ex. en flotta med semesterbåtar samt KdF-wagen - föregångaren till Volkswagen.

Den 30/6 1935 skriver Robert Ley på kontraktet för marken vid Prorabukten. I februari 1936 utlyses en arkitekt-tävling som vinns av Clemens Klotz, och delar av de konfiskerade fackföreningarnas pengar användes för bygget. 2/5 1936 läggs första grundstenen till bygget och sedan fortsätter arbetet med schaktning och grundläggning. I april 1938 påbörjas själva husbyggandet "på riktigt" med hjälp av nio byggkoncerner, 48 byggfirmor och ca 5000 arbetare. Oktober 1938 står den första 500-meterslängan med bostadshus färdigt. Sommaren 1939 är bostadshusen färdiga, åtminstone som skal. Dessutom: Prora och Rügen ligger inte långt från Peenemünde, och arbetarna fick jobba både med semesteranläggningen i Prora och "raketfabriken" i Peenemünde där V-raketerna utvecklades.

Historia 1939 till idag

I samband med andra världskrigets utbrott 1939 avstannade byggandet, och det återupptogs aldrig riktigt igen. Vissa arbeten gjordes under kriget med hjälp av krigsfångar och tvångsarbete, men det vi ser idag har alltså stått där i snart 70 år. Byggnaderna användes dessutom som träningsläger för polisen, som flyktingförläggning för utbombade Hamburg-bor och som krigssjukhus. Vid krigsslutet 1945 övergick allting i östblockets händer. Delar av de norra byggnaderna sprängdes av sovjetiska militären, men de lyckades inte förstöra särskilt mycket. Armeringen var alltför stark... Det sydligaste huset plockades dock ner helt och hållet mellan 1945-49 i jakt på byggnadsmaterial för återuppbyggandet i Sovjetunionen. Planer fanns att använda övriga byggnader för civilt bruk, t.ex. sjukvård och pensionärsboende, men det realiserades aldrig. 1956 inhystes Röda Armén i de två intakta norra husen och de södra husen användes av Östtysklands armé. 1962 flyttade Röda Armén ut och östtyskarna tog över de norra husen. Så mycket som 15000 soldater kunde befinna sig i Prora vid många tillfällen. Det sydligaste huset (södra hus 3) gjordes med tiden om till semesterboende för pensionerade officerare medan de resterande fyra husen (södra 1 & 2, norra 1 & 2) innehöll militärskola. Efter Berlinmurens fall 1989 lämnade östtyska armén över Prora till tyska förbundsrepublikens militär, vilka stannade kvar till 1991. Slutligen öppnades området för allmänheten 1993.

Framtiden

Vad ska då hända med Prora? Delar av området har sålts till privata köpare. Många förslag har funnits genom åren, bl.a. hotell, historiskt minnesmärke/museum, lägenheter, konsthall m.m. Idag finns här ett diskotek, två museer samt diverse konstnärer. Det är i princip bara södra hus 1 som används - de övriga bara står där och inväntar tidens dom...

Ett besök här rekommenderas verkligen. Att vandra omkring i dessa lämningar, och att på plats få se skalan och storleken, och att i museet se dåtida bilder, ger en påtaglig känsla för Tredje Rikets visioner och vansinne. Man kan förstå att vissa helst skulle vilja riva allting för att slippa minnena. Samtidigt som många vill behålla det just för att inte glömma. Vad som händer med Prora är ingen som vet i dagsläget. Vi vet väl alla vad ekonomi och oklara ägarförhållanden brukar innebära för platser av denna sort... oavsett deras historiska värde.

Kort tysk historia:

  • 1871 - Tyska kejsardömet
  • 1919 - Weimarrepubliken
  • 1933 - Nazityskland
  • 1945 - Aliansen
  • 1949 - BRD (Bundesrepublik Deutschland, Västtyskland) och DDR (Deutsche Demokratische Republik, Östtyskland)
  • 1961 - Berlinmuren byggs, start 13/8
  • 1989 - Berlinmurens fall den 9/11
  • 1990 - DDR ansluts till BRD den 3/10

Källor:

  • Dokumentationszentrum Prora